du

Det känns som om muren emellan oss är stor, fast den egentligen bara består av ett mellanrum på två centimeter.
Som om allt jag säger låter fel i dina öron. Varje rörelse jag gör ser fel ut i dina ögon.
Jag passar inte in i din värld, jag är inte heller säker på att du passar in i min. Men jag vet att det gör ont när jag tänker att hon är bättre än mig, att hon passar bättre än mig. Att hon är någon jag aldrig kan vara.
Och varje gång du snuddar vid mig känns det som jag ska dö. Varje gång du ler känns allt perfekt. Den där lilla skillnaden spelar ingen roll.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0