juliaisabell

Jag hör regnet mullra där ute. Jag ser det tryckande mörkret utanför fönstret. Värmen från värmeljusen finner mina frusna fingrar. Även om jag är här inne i värmen, känns det som om jag är där. Där ute i mörkret i det kalla, piskande regnet. Jag famlar efter något att hålla fast vid, en trygghet, men allt slinter ur mina händer. För ett ögonblick får jag ett fast grepp och finner mig i verkligenheten. Nästa sekund av minsta lilla påminnelse, faller jag ner i mörker igen.